Politiska förslag
2022-06-09
I Sverige finns det drygt 22 000 barn och unga som blivit utsatta för kommersiell sexuell exploatering, alltså sexuella övergrepp mot någon form av ersättning. Nationellt sett motsvarar det ungefär en elev i varje klass i årskurs åtta och nio samt på gymnasiet. Precis som för andra former av sexuella övergrepp mot barn kan kommersiell sexuell exploatering få allvarliga konsekvenser för den utsatta i form av PTSD, ångest och psykisk ohälsa.
Idag finns det stora brister i arbetet med att förebygga och bekämpa kommersiell sexuell exploatering av barn. Det märks inte minst i rapporten “Alla tittade men ingen såg” som visar att utsatta barn, som många gånger är flickor, kan vara i kontakt med vården i många år utan att identifieras eller få rätt stöd för att exploateringen ska upphöra. Det är även ytterst få barn som får upprättelse i en rättegång. Under 2021 dömdes elva förövare för att ha utnyttjat ett barn genom köp av sexuell handling. Ingen dömdes till fängelsestraff.
Mot den bakgrunden har OKSE definierat fem områden där det krävs politiska åtgärder. Förslagen handlar om förebyggande insatser, identifiering och bemötande av utsatta, tillgång till skydd, stöd och traumabehandling samt stärkt straffrättsligt skydd.
- Utveckla det identifierande och uppsökande arbetet av barn som utsätts för kommersiell sexuell exploatering. För att identifiera fler är det nödvändigt att behöriga myndigheter får i uppdrag att utveckla rutinfrågor om kommersiell sexuell exploatering till elevhälsan, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin. Polismyndigheten bör även få i uppdrag att utarbeta ett metodstöd för sitt uppsökande arbete samt bredda det uppsökande arbetet till att omfatta fler digitala plattformar.
- Genomför ett nationellt kunskapslyft om kommersiell sexuell exploatering av barn som omfattar de yrkesgrupper som möter målgruppen. Kunskapslyftet bör innehålla information om utsatta barns rättigheter, bemötande av målgruppen, orsaker till och konsekvenser av exploatering samt vilka insatser som behövs för att förebygga och stoppa exploatering.
- Utforma nationella föreskrifter, allmänna råd och riktlinjer för målgruppen. Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utveckla rekommendationer på insatser som kombinerar skydd med rehabilitering. I uppdraget behöver det ingå att utveckla föreskrifter för målgruppen där rekommendationer om polisanmälan ingår samt en skyldighet för socialtjänsten att påbörja utredning vid misstanke om att ett barn utsätts för kommersiell sexuell exploatering. Det bör också utredas huruvida utsatthet för kommersiell sexuell exploatering är en rimlig grund för placering på särskilda ungdomshem.
- Inför snabb och lättillgänglig traumabehandling för utsatta barn. För detta behöver regionerna tilldela riktade resurser till barn- och ungdomspsykiatrin, särskilt de regioner där tillgången till behandling är som lägst. Barnafrid bör även få i uppdrag att utveckla riktlinjer för behandling av trauma i kombination med pågående utsatthet.
- Alla barn upp till 18 år måste ha samma straffrättsliga skydd mot sexuellt våld. I dag mildras förövarens ansvar när barnet fyllt 15 år vilket inte är i linje med barnets rättigheter. Lagstiftningen behöver ändras så att all kommersiell sexuell exploatering av barn 15-17 år harmoniseras med sexualbrott mot barn under 15 år. Det måste även införas ett strikt ansvar som lägger ansvaret för att kontrollera åldern på förövaren, så barnets skydd inte påverkas av förövarens upplevelse av barnets ålder.
För mer information vänligen kontakta:
Gabriella Kärnekull Wolfe, ombudsman mot kommersiell sexuell exploatering av barn
Mail: gabriella@okse.nu
Johanna Wilkens, presskontakt
Tel: 079 102 36 36
Mail: info@okse.nu