2022-02-28
I fredags presenterade regeringen två goda nyheter. För det första meddelade regeringen att en utredning har tillsatts för att se över det straffrättsliga skyddet mot sexuella kränkningar av barn, där det i uppdraget särskilt ingår att utreda det straffrättsliga skyddet för barn mellan 15-17 år som utsätts för kommersiell sexuell exploatering. I utredningen ingår också att utvärdera hur straffansvaret för oaktsamhet avseende ålder vid sexuella kränkningar fungerar och ta ställning till om begreppet barnpornografibrott bör ändras.
Den andra goda nyheten var att regeringen föreslår för riksdagen att lagrummen som rör sexualbrott mot barn ska utvidgas så att dessa även omfattar övergrepp som sker på distans, och att flera av straffen för sexualbrott mot barn ska skärpas. I straffskärpningarna ingår att minimumstraffet för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling ska höjas från fängelseminimum till sex månaders fängelse.
Jag är positiv till såväl den nytillsatta utredningen som de föreslagna straffskärpningarna. Idag ser skyddet för barn som utnyttjas genom köp av sexuell handling olika ut beroende på hur gammalt barnet är. När ett barn under 15 år utnyttjas mot ersättning rubriceras det som våldtäkt – ett brott med ett minimistraff på 2 års fängelse. Om barnet som utnyttjas har fyllt 15 år faller istället brottet under rubriceringen “utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling” och minimistraffet är då två veckors fängelse. Anledningen till denna uppdelning baseras på det sexuella självbestämmandet där lagstiftaren inte vill att barn över 15 ska hindras från att utforska sin sexualitet, men att bli köpt för sexuella handlingar kan inte anses vara en del av tonåringars sexualitet. Skyddet mot att utsättas för dessa handlingar bör se likadant ut.
Jag ser därför positivt på att minimistraffet höjs från fängelseminimum (två veckor) till sex månader, men tycker inte att detta är tillräckligt. Jag ser istället fram emot den nytillsatta utredningen och hoppas att den kommer fram till att den rimliga ordningen vore att likställa utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling med våldtäkt mot barn. Det är en slutsats som civilsamhället såväl som flera av de politiska partierna redan kommit fram till.
Det som saknas i direktivet är en punkt rörande den särskilda definitionen av barn i lagen om barnpornografibrott. Utredningen ska ta ställning till om begreppet barnpornografibrott ska ändras, men idag finns stora problem med innehållet i och utformningen av lagstiftningen. Så länge ett barn är pubertetsutvecklat och det inte i rubriken eller beskrivningen till en bild eller film framgår att det är ett barn under 18 år, är det helt lagligt att inneha och sprida materialet, även om man vet att det är ett barn man tittar på. Lagstiftningen har vid flera tillfällen kritiserats av FN:s barnrättskommitté och så sent som i november 2020 kom barnkonventionsutredningen fram till att lagrummet strider mot barnkonventionen.
Av dessa skäl behöver utformningen av lagen om barnpornografibrott ändras. Detta tas inte upp i direktivet till utredningen, men det finns fortfarande en möjlighet för regeringen att besluta om ett tilläggsdirektiv till utredningen där detta ingår. Jag ser fram emot att detta presenteras så snart som möjligt.
För mer information vänligen kontakta:
Gabriella Kärnekull Wolfe, ombudsman mot kommersiell sexuell exploatering av barn
Mail: gabriella@okse.nu
Johanna Wilkens, presskontakt
Tel: 079 102 36 36
Mail: info@okse.nu