Att fråga barn om kommersiell sexuell exploatering
2022-05-19
I helgen rapporterade Ljusnan om att Hudiksvall och andra kommuner i region Gävleborg ställer rutinfrågor om kommersiell sexuell exploatering (KSE) på ungdomsmottagningarna i regionen. Syftet är att identifiera utsatta barn och unga.
Ovanligt med rutinfrågor
Jag ser positivt på att allt fler regioner och kommuner ställer frågor om kommersiell sexuell exploatering i sina verksamheter. I kartläggningen Exploaterad men inte våldsutsatt som Ellencentret, Child10 och Inte Din Hora genomförde förra året uppgav 9 av 20 svarande regioner att de ställde rutinmässiga frågor om våld i hälso- och sjukvården, men bara 1 av 20 ställde frågor om KSE.
En del regioner uppgav att de “delvis” frågade om KSE, men att frågan bara ställdes i vissa verksamheter och inte andra. Ofta ställdes frågan på just ungdomsmottagningar eller spetsverksamheter för målgruppen. Mindre vanligt var att frågan ställdes inom BUP eller primärvården. Idag vet vi att barn som utsätts för kommersiell sexuell exploatering ofta har kontakt med både BUP och socialtjänst utan att exploateringen upptäcks och det vore därför bra om även dessa verksamheter ställde rutinmässiga frågor om kommersiell sexuell exploatering.
Behöver kompletteras med kunskap och rutiner
För att rutinmässiga frågor om kommersiell sexuell exploatering ska fånga upp utsatta är det viktigt att de ställs på ett sätt som barn förstår och att det finns kunskap och rutiner för hur personalen bör agera om ett barn svarar ja på frågan. Det uppgav utsatta själva i rapporten Exploaterad men inte våldsutsatt:
“Jag tycker inte att det är en dålig grej att ha till exempel ett formulär där det finns frågor kring detta. Det är ju bra, men då förutsätter det också att de som jobbar där vet hur de ska hantera sådan information. Skitbra om det görs på ett bra sätt, men de som jobbar där måste veta hur de ska göra om de får ett ja på frågan.”
Sexit
Den metod som ofta används för att ställa rutinmässiga frågor om kommersiell sexuell exploatering är Sexit. Sexit är ett frågeformulär med 22 frågor om våld och “sexuellt risktagande”. Metoden innehåller också en utbildning och en handbok. Metoden är i första hand riktad till ungdomsmottagningar, men används av vissa inom elevhälsan, BUP och andra verksamheter inom hälso- och sjukvården.
Sexit möjliggör för verksamheter inom hälso- och sjukvården att fånga upp barn och unga som utsätts för kommersiell sexuell exploatering, vilket är mer än vad man kan säga om de flesta andra standardiserade formulär. Sexit-handboken innehåller också rutiner för hur personalen bör agera när ett barn svarar att hen utsätts för KSE, vilket är centralt för att barnen inte bara ska fångas upp utan också få skydd från fortsatt utsatthet. Rutinerna innebär bland annat att en samtalskontakt ska erbjudas, en orosanmälan till socialtjänsten ska upprättas och en polisanmälan bör övervägas. Det är samma rutiner som för annan våldsutsatthet som barn tillfrågas om i Sexit.
“Sexuella tjänster”
Något som skulle kunna förbättras i Sexit-formulären är hur frågan om kommersiell sexuell exloatering ställs. Idag är frågan formulerad så här: Har du fått ersättning eller betalning för sexuella tjänster?
Men många barn som utsätts för KSE ser det inte som att de utför sexuella tjänster. Begreppet antyder att det finns någon form av tjänsteförhållande mellan barnet och barnets förövare och när det gäller kommersiell sexuell exploatering av barn ser relationen i regel inte ut så. Det framgår av såväl de barn som söker stöd hos Novahuset och Ellencentret, två av verksamheterna bakom OKSE, och av tidigare studier, bl.a. Brottsförebyggande rådets rapport från 2022 och Jämställdhetsmyndighetens omfattningskartläggning från 2021.
Ett sätt att ställa frågan som kan vara lättare för utsatta barn att relatera till är: Har någon gett dig saker för att få utföra sexuella handlingar mot dig online eller offline, eller för att du ska utföra sexuella handlingar på den? Med exempel på vad sexuella handlingar är och vad ersättningen kan vara.
Sexuellt risktagande eller våldsutsatthet?
Sexit är uppdelad i tre delar med frågor om barnets bakgrund, våldsutsatthet och sexuellt risktagande. Ett problem med Sexit är att frågan om kommersiell sexuell exploatering inte ställs under frågorna om våldsutsatthet, utan under frågor om sexuellt risktagande. Det är något vi ofta ser i hur verksamheter bemöter och hanterar kommersiell sexuell exploatering: att det ses som ett beteendeproblem hos barnet snarare än som en våldsutsatthet.
Att frågan finns med under sexuellt risktagande istället för våldsutsatthet kan signalera till såväl barnet som personalen att kommersiell sexuell exploatering inte i sig är våld. I längden ser vi att den synen leder till att utsatta barn skuldbeläggs och inte skyddas från fortsatt utsatthet
Ingen skyldighet att fråga
Det finns ingen skyldighet för varken hälso- och sjukvården eller socialtjänsten att ställa standardiserade frågor om kommersiell sexuell exploatering. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer innehåller krav på att hälso- och sjukvården ska fråga barn vid misstanke om att de har utsatts för våld av en närstående, och såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården råds att sätta upp rutiner för när personalen ska ställa standardiserade frågor. Dessa föreskrifter gäller dock inte barn som utsätts för kommersiell sexuell exploatering såvida inte exploateringen sker av en närstående. Framöver är det viktigt att kommersiell sexuell exploatering ingår i de riktlinjer som finns gällande våldsutsatthet.
Läs mer
Ljusnan: Sexit ska fånga upp unga som utsätts för exploatering: “Mycket skam och skuld”
Ellencentret, Child10 och Inte Din Hora: Exploaterad men inte våldsutsatt
Västra Götalandsregionen: SEXIT – samtal om sexuell hälsa och erfarenhet av våld
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer
För mer information vänligen kontakta:
Gabriella Kärnekull Wolfe, ombudsman mot kommersiell sexuell exploatering av barn
Mail: gabriella@okse.nu
Johanna Wilkens, presskontakt
Tel: 079 102 36 36
Mail: info@okse.nu